Nya betygssystemet 1–10: när får ditt barn de nya betygen?
Uppdaterad · 5 min läsning
Uppdaterad · 5 min läsning
Det nya betygssystemet ersätter A–F med betyg från 1 till 10 i grundskolan från hösten 2028. Betyget 1 är lägst och 10 högst, och det finns ingen gräns för godkänt. Först ut är eleverna i nya årskurs 7 och 8, alltså barn som går i årskurs 4 eller 5 läsåret 2026/27.
Utgå från årskursen läsåret 2026/27. Födelseåret gäller barn som började förskoleklass det år de fyllde sex.
| Årskurs 2026/27 | Oftast född | Betygssystem |
|---|---|---|
| Åk 7–9 | 2011–2013 | A–F hela vägen |
| Åk 6 | 2014 | A–F hela vägen, slutbetyg våren 2030 |
| Åk 5 | 2015 | A–F i åk 6, sedan 1–10 från hösten 2028. Nytt meritvärde våren 2031 |
| Åk 4 | 2016 | 1–10. Första betygen hösten 2028, i nya åk 7 |
| F–åk 3 | 2017–2020 | 1–10 |
Har barnet gått om ett år eller börjat tidigare är det årskursen som avgör. Rektorn får också besluta om betyg från årskurs 4, och på sådana skolor kan dagens tredje- och fjärdeklassare hinna få A–F före hösten 2028.
Bara betygen i slutet av grundskolan räknas när man söker till gymnasiet, så de A–F-betyg dagens femmor får i sexan påverkar inte antagningen. Varför årskurserna flyttas förklarar vi i guiden om tioårig grundskola 2028. Hur A–F funkar fram till bytet, och hur du pratar med barnet om betyg, läser du i guiden om betyg i årskurs 6.
Nya betygssystemet kommer till grundskolan höstterminen 2028, samtidigt som den blir tioårig och nya läroplaner börjar gälla. Tidslinjen:
Läraren sätter ett betyg från 1 till 10 utifrån en samlad bedömning av vad eleven kan i förhållande till kursplanen. Inför slutbetyget i ett ämne ska lärarna på skolan stämma av bedömningarna i så kallade bedömningssamråd.
1 · 2 · 3 · 4 · 5 · 6 · 7 · 8 · 9 · 10. Den nya betygsskalan har ingen gräns för godkänt. För behörighet till gymnasiet krävs i stället ett meritvärde på minst 4.
Enligt regeringens förslag ska stegen beskrivas så här:
| Betyg | Betyder |
|---|---|
| 10 | utmärkta kunskaper |
| 8–9 | mycket goda kunskaper |
| 6–7 | goda kunskaper |
| 4–5 | godtagbara kunskaper |
| 1–3 | begränsade kunskaper |
Betyget F försvinner alltså. I dag kan ett F i till exempel matematik stänga vägen till gymnasiets nationella program (prop. 2025/26:197).
Nationella slutprov ska vara digitala, rättas centralt och ersätta dagens nationella prov. Meritvärdet till gymnasiet räknas på både betygen och slutproven, och regeringen bedömer att betygen bör väga 70 procent och proven 30 procent. Betygen kalibreras först mot skolans resultat på slutproven, så att generös eller sträng betygssättning på en skola inte ska påverka meritvärdet. Hur dagens prov går till läser du i guiden om nationella prov i årskurs 6.
Regeringen vill att betygen ska spegla elevernas kunskaper mer rättvisande och motverka betygsinflation, eftersom samma kunskaper i dag kan ge olika betyg på olika skolor. F tas bort eftersom betyget enligt propositionen riskerar att stigmatisera elever och gör det svårare att komma in på gymnasiet.
Reformen har redan skjutits upp en gång. Utredningen (SOU 2025:18) föreslog start i gymnasiet hösten 2027 och de första nya slutbetygen i grundskolan våren 2030. I lagrådsremissen den 29 januari 2026 sköt regeringen upp allt ungefär ett år, och så beslutade riksdagen.
Läget i oktober 2026: Efter valet den 13 september har ingen ny regering tillträtt. Inget parti i utskottet reserverade sig mot själva lagen, men S, V, C och MP, som tillsammans har 176 av 349 mandat i den nya riksdagen, ville i reservationer att regeringen skulle se över bland annat de digitala slutproven och hur betygen ska kalibreras. Lagen börjar gälla den 1 juli 2028 om inte riksdagen ändrar den.
Nej, det finns ingen officiell omräkningstabell. Skalorna är byggda olika: A–F har en skarp gräns mellan E och F, medan 1–10 visar framsteg även under godtagbar nivå. I den nya lagtexten står det på flera ställen ”betyget 4” där det i dag står ”betyget E”, men det gör inte varje E till en 4:a. Hur äldre betyg ska hanteras, till exempel för elever som blir klara senare än planerat, får regeringen besluta.
Från höstterminen 2028. Då får nya årskurs 7 och 8 betyg på skalan 1–10, medan nya årskurs 9 och 10 behåller A–F.
Läraren sätter betyg från 1 till 10 utan gräns för godkänt, där 4–5 betyder godtagbara kunskaper. Meritvärdet till gymnasiet räknas på betygen och centralt rättade slutprov, och för behörighet krävs minst 4.
Regeringen vill göra betygen mer rättvisande och likvärdiga mellan skolor och motverka betygsinflation. F tas bort eftersom det kan stänga vägen till gymnasiet.
Reformen har redan skjutits upp ungefär ett år jämfört med utredningens förslag, så de första nya meritvärdena kommer 2031. I början av oktober 2026 finns inget nytt beslut, men regeringsbildningen efter valet pågår.
Nej, det finns ingen officiell omräkningstabell, och 1–10 saknar gräns för godkänt. Hur äldre betyg ska hanteras får regeringen besluta.
Läsåret 2026/27 går den som fyller 10 i årskurs 4 och den som fyller 12 i årskurs 6. Här ser du årskurs efter födelseår, hur gammal man är i varje årskurs, vilka årskurser stadierna omfattar, vad som ändras hösten 2028 och varför jämnåriga ibland går i olika årskurser.
· 5 min läsning