Så kan föräldrar stärka barns språkutveckling och läsförmåga

Föräldrars engagemang är avgörande för barns språkutveckling. Genom lek, samtal och läsning kan man redan från spädbarnsåren lägga grunden till goda språkkunskaper och ett livslångt läsintresse. Nedan följer evidensbaserade råd – uppdelade efter åldersgrupp – om effektiva aktiviteter, förhållningssätt och varför de fungerar, baserat på forskning och svenska rekommendationer.

0–1 år: Språkstarten i livet

Att läsa böcker redan för spädbarn – om än korta stunder – gynnar språkutvecklingen och ger närhet. Barnets språkutveckling börjar långt innan de första orden yttras. Redan under första året lär sig barnet att kommunicera genom ögonkontakt, joller och gester. Härma och svara på babyns ljud: När en bebis jollrar bör du härma ljuden och svara med mjuk röst. Detta skapar ett tidigt turtagande i kommunikationen. Studier visar att barnet utvecklas snabbare språkligt när föräldern imiterar jollret och pratar med ett barnriktat språk – det vill säga med enkla ord, korta meningar, upprepningar och livlig intonation. Ett sådant anpassat språk håller bebisens intresse och underlättar inlärning. Det viktigaste är att ha en responsiv kommunikationsstil, alltså att vara lyhörd och besvara barnets signaler och ljud. Genom att konsekvent svara på barnets joller och skrik lär sig barnet att ljud och försök till kommunikation har effekt och mening.

Prata om allt i vardagen: Beskriv vad som händer när du badar, matar eller klär på barnet. Sätt ord på föremål, personer och känslor i stunden. Till exempel: “Nu tar vi på tröjan. Tröjan är mjuk och blå.” Även om bebisen inte förstår allt, bygger ni språkliga kopplingar. Forskning visar att det som mest påverkar barnets språkliga förmåga är just mängden och kvaliteten på prat och interaktion som föräldern erbjuder. Det är inte socioekonomisk bakgrund i sig utan hur mycket och engagerat föräldern pratar med sitt barn som driver språkutvecklingen. Gemensam uppmärksamhet är också grundläggande: följ barnets blick och intresse, peka på saker och namnge dem tillsammans. När ni fokuserar på samma sak lär sig barnet lättare ord genom att koppla dem till objekt eller händelser.

Sång, ramsor och lek med gester: Små barn älskar sång och rytm. Sjung enkla barnvisor som “Imse Vimse Spindel” samtidigt som du gör rörelserna med händerna. Lek tittut eller vifta “hej då” och uppmuntra barnet att härma. Sådana lekar lär barnet tidiga språkliga symboler och stimulerar språket på ett lustfyllt sätt. Att “pratleka” – till exempel att klappa händerna och göra slängpussar i samspel – hjälper barnet förstå kommunikationens växelverkan. Dessa aktiviteter bygger upp barnets förståelse för ord och gester i kombination och främjar hjärnans språkutveckling.

Läs tillsammans – korta stunder men ofta: Börja med pekböcker eller tygböcker med enkla bilder. Bläddra och prata om bilderna: “Titta, en katt! Katten säger mjau.” Vid denna ålder kan barnets tålamod vara kort, så det är bättre med många korta lässtunder än inga alls. Forskning visar att barn som regelbundet blir lästa för utvecklar ett större ordförråd än de som inte gör det. Gemensam läsning främjar också den gemensamma uppmärksamheten och ger barnet exponering för ord och ljud utöver vardagsspråket. Redan spädbarn drar nytta av melodiös högläsning eftersom de vänjer sig vid språkets rytm och ljudstruktur. Internationella studier har visat att tidig samvaro kring böcker kan öka barnets ordförråd, och svenska initiativ som Bokstart uppmuntrar därför högläsning från första året i livet.

Varför det fungerar: Under det första året formas hjärnans språkområden snabbt. Genom att ständigt höra språk och se ansiktsuttryck lär sig bebisen ljudmönster och turtagning. Responsivt föräldraskap – att lyhört svara på barnets joller, leenden och gester – har visat sig ge stark skjuts åt språkutvecklingen. Barnets hjärna “växer” av språklig stimulans; ju mer språk barnet hör i meningsfull interaktion, desto fler neurala kopplingar bildas. Enkla pekboksstunder och sånglekar är inte bara mysiga utan lägger grunden till barnets förståelse av ord, språkljud och kommunikativa signaler.

2–4 år: Ordexplosion och förberedelse för läsning

Under förskoleåldern exploderar ordförrådet och barnet börjar sätta ihop ord till meningar. Nu kan föräldrarna på allvar leka fram språket i vardagen. Lek och samtala i ögonhöjd: Leken är två–fyraåringens främsta lärandearena. När ni bygger med klossar, leker med bilar eller lagar låtsasmiddag – prata med barnet om det ni gör. Följ barnets intresse och sätt ord på det barnet fokuserar på. Till exempel: “Du matar nallen med skeden – nallen är hungrig!” Genom att benämna och kommentera det barnet tittar på eller gör, hjälper du barnet att lära sig nya ord i rätt kontext. Undvik att hela tiden ställa testfrågor (“Vad är det? Vilken färg har bilen?”) – det kan göra barnet passivt. Gör istället om frågor till påståenden eller erbjud val: “Titta, en grön bil!” eller “Vill du leka med bollen eller bilen?”. Att ge val istället för ja/nej-frågor uppmuntrar barnet att uttrycka sig mer och bli en aktiv samtalspartner.

Bygg ut barnets yttranden: När ditt barn säger ett ord eller en kort fras, bekräfta och fyll på med mer språk. Om barnet pekar på en hund och säger “vov!”, svara till exempel: “Ja, där är en hund. Hunden säger voff voff och springer fort!” Genom att bekräfta och bygga ut barnets tal får hen höra hur orden används i längre meningar. Denna strategi kallas ibland expansion och hjälper barnet att stegvis ta nästa språkliga kliv. Forskning visar att barn i den här åldern får bäst språkutveckling om föräldrarna har gemensamt fokus med barnet och utvidgar barnets uttryck till rikare språk. Fortsätt också att använda gester och mimik för att förstärka det du säger – pekningar och kroppsspråk stöder förståelsen av nya ord.

Läs- och språkstunder varje dag: Gör högläsning till en daglig rutin, om så bara några minuter åt gången. Välj böcker som passar barnets utvecklingsnivå och intresse – pekböcker, enkla sagor eller rim och ramsor. Dialogisk läsning är särskilt effektiv i denna ålder: ställ frågor om bilderna, låt barnet peka, fyll i ord och berätta med inlevelse. Om barnet har myror i kroppen, läs lite i taget vid flera tillfällen hellre än att pressa igenom en hel bok. Syftet är att barnet ska tycka att böcker är roliga. Att titta i böcker tillsammans stimulerar språket på flera sätt – barnet får höra nya ord, träna uttal (t.ex. genom att härma djurläten “kossan säger mu, hunden voff”) och utveckla sin fantasi. Enligt barnhälsovårdens rekommendationer kan man också använda egna fotografier (på familj, vänner, utflykter) som ett alternativ eller komplement till böcker – prata om bilderna och låt barnet berätta utifrån dem. Det viktiga är gemensam läsupplevelse, oavsett medium. Studier visar att gemensam läsning och samtal kring berättelser vid 2–4 års ålder kraftigt gynnar ordförrådet och senare läsförmåga.

Lek med språkljud och rim: Kring 3–4 år kan många barn uppskatta språklekar. Rim och ramsor, ordlekar och sång hjälper barnet bli medvetet om språkljudens värld. Lek till exempel “Finns i sjön” med ljud: “Kan du hitta något i rummet som börjar på S?” eller ramsa ihop tokiga rim (katt-hatt, bil-fil, etc.). Dessa lekfulla aktiviteter utvecklar fonologisk medvetenhet, förmågan att höra och särskilja språkljud, vilket är en viktig förberedelse för kommande läsning. Barn som får erfarenhet av att leka med språkljud (rimma, klappa stavelser, hitta första bokstaven i ord) har visat sig ha lättare att lära sig läsa och skriva senare. Svensk förskola betonar mycket riktigt språklekar i denna ålder, just för att lägga en grund för läsinlärningen.

Förhållningssätt: Var lyhörd och låt barnet ta initiativ i samtal och lek. Om barnet uttalar ord fel eller använder fel grammatik, rätta inte genom att kritisera utan genom att själv upprepa ordet korrekt i ditt svar. Till exempel om barnet säger “Där hund”, kan du svara “Ja, där är en hund. Hunden leker.” – på så vis hör barnet den rätta formen i ett bekräftande sammanhang. Undvik att pressa barnet att tala “på beställning”. Istället för att ställa många frågor i rad, vänta in barnet. Tystnadspauser i samtalet ger barnet tid att formulera ord och bidrar till turtagning. När barnet väl berättar något, visa intresse: ställ följdfrågor och uppmuntra hen att utveckla tanken. Genom nyfiket lyssnande och uppmuntran bygger ni barnets självförtroende att uttrycka sig. Fortsätt också vara restriktiv med skärmtid i denna ålder – forskning är inte enig, men mycket tyder på att passivt skärmtittande inte gynnar språket hos små barn. Om skärm används, gör det tillsammans med barnet (titta på barnanpassade program ihop, prata om vad ni ser) snarare än att barnet sitter ensam.

Varför det fungerar: Vid 2–4 års ålder skapas tusentals nya kopplingar i barnets språkhjärna varje dag. Barnet suger upp ord från omgivningen, och förälderns sätt att prata kan påskynda eller bromsa ordförrådsutvecklingen. Rik och varierad språklig input – att barnet får höra många ord i meningsfulla sammanhang – leder till större ordförråd och bättre språkförståelse. Ordförrådets tillväxt är viktig: ju fler ord barnet lär sig, desto lättare blir det att lära sig ännu fler (ordkunskap bygger på tidigare kunskap). Genom att föräldern är samtalspartner och inte bara instruktör, lär sig barnet att använda språket aktivt för att uttrycka idéer och önskemål. Språklek och rim tränar medvetenheten om språkets form (ljud och rytm), vilket bevisligen underlättar läs- och skrivinlärning så småningom. Sammanfattningsvis fungerar dessa strategier för att de skapar ett språkrikt hem där barnet ständigt får öva språk i trygga, lustfyllda situationer.

5–7 år: På väg in i skriftspråket

I fem–sjuårsåldern tar många barn klivet in i skriftspråket – de börjar känna igen bokstäver, skriva sitt namn och knäcker läskoden. Förälderns roll skiftar nu till att stödja barnets tidiga läsning och skriva, samtidigt som man behåller leken och lusten.

Att fortsätta högläsa och prata om berättelser med barnet i förskoleåldern ger dem ett försprång när de själva ska lära sig läsa. Fortsätt med högläsning – även när barnet kan läsa själv: Forskning och erfarenhet visar att många föräldrar slutar läsa högt när barnet lärt sig läsa på egen hand, men gemensam högläsning är värdefull långt upp i åldrarna. Genom att läsa lite mer avancerade böcker högt för ditt barn utökar du barnets ordförråd och ger det tillgång till berättelser och fakta det ännu inte kan tillgodogöra sig på egen hand. Högläsningen blir också en lugn stund för dialog. Stanna upp och prata om handlingen: “Varför tror du att karaktären gjorde så?” – detta tränar läsförståelse och kritiskt tänkande. En svensk undersökning (Akademibokhandelns läsrapport 2024) understryker att tidig och fortsatt högläsning skapar en vana och läsglädje som följer barnet genom livet. Barn som tidigt fått höra många berättelser har lättare att själva berätta och förstå sammanhängande historier. Viktigast av allt – barn som läser (eller blir lästa för) utvecklar sitt språk, sitt sätt att uttrycka sig och sin förmåga att föra dialog, egenskaper som är ovärderliga inför skolstart och vidare in i livet.

Lek med bokstäver och ljud: Vid 5–6 år är många barn nyfikna på bokstäver. Uppmuntra det! Ni kan leka “bokstavsjakt” i vardagen – leta efter första bokstaven i barnets namn på skyltar eller mjölkpaket. Öva kopplingen mellan ljud och bokstav på lekfulla sätt: “S – låter ssssss som en orm!” och hitta ord som börjar på S. Dessa aktiviteter gör att barnet upptäcker skriftspråket och förstår att bokstäverna hänger ihop med ljud. För barn i förskoleklass (6 år) är det även roligt och nyttigt att rimma, hitta på egna låtsatsord och leka ordlekar. Den språkliga medvetenheten – att ord har både betydelse och form – ökar markant i denna period. Enligt experter bör föräldrar och förskola ge barn rika tillfällen att rimma, ramsa och dela upp ord i ljud, eftersom barn utan dessa erfarenheter ofta får svårare att knäcka läskoden. Så lek “Vilket ord låter lika?” (ko och sko slutar lika) eller fråga “Vad blir sol om man tar bort s?” – på så vis tränar barnet på ett lekfullt sätt de färdigheter som läsinlärningen kräver.

Skriv tillsammans: Inkludera barnet i enkla skrivövningar i vardagen. Låt dem vara med och skriva inköpslistan (“Vi ska handla mjölk – mjölk börjar med M, kan du skriva M?”). Uppmuntra barnet att skriva korta meddelanden, kanske en hälsning på ett födelsedagskort eller sitt namn under en teckning. Det spelar ingen roll om stavningen inte blir korrekt i början – beröm initiativet! Genom att “leka affär” och skriva låtsaskvitton, eller skriva enkla lappar till varandra hemma, visar du att skrift har funktion och mening. Denna typ av tidig skriftspråksträning gör att barnet ser samband mellan tal och skrift. Det är väl investerad tid enligt språkforskare, eftersom barn som får använda skriftspråket i meningsfulla sammanhang utvecklar en bättre förståelse för läsning och skrivning.

Föräldern som läsande förebild: I denna ålder – runt skolstart – är det viktigt att barn ser att vuxna tycker att läsning är något positivt. Var själv en läsande förebild: låt barnet se dig läsa böcker, tidningar eller på surfplattan (för nöjes skull, inte bara telefonen för jobb). Prata om vad du läser eller berätta en intressant fakta du hittade i en bok. Forskning pekar på att barn som har läsande förebilder hemma oftare utvecklar ett eget läsintresse. Skolverket lyfter fram att skolor där elevernas föräldrar samverkar och uppmuntrar läsning får mer läsmotiverade barn. Visa också intresse för det barnet läser. Om ditt barn just knäckt koden och vill läsa enkla böcker själv, lyssna tålmodigt och ge beröm – detta stärker självförtroendet. Lägg märke till innehållet och fråga något om berättelsen, så att barnet märker att läsningen har en poäng (utöver att bara ljuda fram orden). Det gör läsningen roligare och mer meningsfull.

Samarbeta med skolan: När barnet börjar skolan (förskoleklass och årskurs 1) brukar läraren skicka hem enklare läsuppgifter. Ta för vana att läsa igenom läsläxan tillsammans. En god tumregel är att skolan lär ut – hemmet övar. Repetition är särskilt viktigt om barnet har lite svårt med läsningen. Som förälder kan du i samråd med läraren stötta med extra övningar hemma, men undvik att det blir pressande. Håll en uppmuntrande ton – fokus ska ligga på att fira framstegen, inte på misstagen. När barnet märker att du och läraren samarbetar och att du är intresserad av dess läsning, ökar motivationen. Kom ihåg att det tar tid och kraft för ett barn att lära sig läsa; var generös med beröm och skapar du en trivsam läsmiljö hemma, till exempel en mysig läshörna eller en fast läs-stund på kvällen.

Varför det fungerar: Fem–sjuårsåldern är bryggan mellan muntligt språk och skriftspråk. Högläsning fortsätter vara en nyckel: forskning visar att barn som får höra längre texter utvecklar ett större ordförråd och bättre förståelse, vilket ger dem försprång i den egna läsningen. Dessutom uttalar vuxna ofta orden tydligare när de läser högt än i vardagligt tal, vilket hjälper barnet uppfatta språkljuden korrekt. Att fortsätta högläsa för ett barn som själv lärt sig läsa stärker barnets läsförståelse och håller läslusten vid liv. Språklek med bokstäver och ljud underlättar avkodningen – barnet lär sig på ett naturligt sätt hur ljud bygger upp ord. Studier i såväl Sverige som internationellt har funnit starka samband mellan rika hem som uppmuntrar läsning/skrivning och barnets läsframgång i skolan. Genom att integrera läsning och skrivning i vardagen (listor, meddelanden, lekar) visar man att skriftspråket är en del av livet, inte bara en skolövning – detta bygger läsidentitet och motivation. Barn som känner glädje och stolthet i att läsa kommer att läsa mer, vilket i sin tur sporrar deras språkutveckling ytterligare – en positiv spiral som ofta kallas “Matteuseffekten” (de som redan kan lite, får lättare att lära sig mer). Avslutningsvis skapar förälderns engagemang och positiva attityd en läsande kultur i hemmet, vilket forskningen tydligt visar är bland de mest avgörande faktorerna för att barn ska bli goda läsare.

8–9 år: Utveckla läsflyt och läslust

I 8–9-årsåldern har de flesta barn knäckt läskoden och håller på att utveckla läsflyt. Här gäller det att stötta barnets förståelse och uppmuntra läsningen vidare, samtidigt som ordförråd och resonemangsförmåga byggs ut.

Uppmuntra egen läsning – men fortsätt läsa tillsammans: Nu när barnet kan läsa själv, se till att det finns intressant material tillgängligt. Besök biblioteket tillsammans och låt barnet låna böcker om ämnen hon eller han gillar – vare sig det är faktaböcker om rymden, serietidningar eller kapitelböcker. All läsning är bra läsning i den här åldern. Om ditt barn helst läser Kalle Anka eller böcker om Minecraft – uppmuntra det, det viktiga är att vanan att läsa fortsätter. Forskning påpekar att det är fördelaktigt för språkutvecklingen att barnet läser olika typer av texter: böcker, serier, tidningar – allt ger exponering för nya ord och begrepp. Samtidigt ska du inte helt dra dig undan den gemensamma lässtunden. Många 8–9-åringar uppskattar fortfarande när föräldern läser högt vid läggdags. Det kan vara längre kapitelböcker som barnet ännu inte orkar läsa själv. Den stunden ger er också chans att prata om mer komplex handling och ordförråd. En färsk läsvaneundersökning i Sverige visade att högläsningen tyvärr minskar drastiskt ju äldre barnen blir, men att fortsätta läsa ihop kan hålla kvar läsintresset och ge värdefulla stunder tillsammans även med större barn.

Samtala om det barnet läser: Vid 8–9 år utvecklas barnets förståelse för texter på djupet. Hjälp till genom att fråga om böckerna barnet läser: “Vad handlade kapitlet om? Vilken karaktär gillade du mest? Var det något som överraskade dig?” Undvik dock förhörston – syftet är en genuin dialog om upplevelsen. Om barnet har en favoritbok eller film, prata om varför den är spännande. Sådana samtal utökar barnets tolkande förmåga och ordförråd när ni kanske behöver förklara nya ord eller begrepp. Barn i den här åldern börjar också förstå humor och ironi bättre. Ni kan leka med språket genom att uppskatta ordvitsar eller vända på ordspråk tillsammans. Till exempel, om barnet drar ett skämt – skratta med och diskutera ordleken. Detta visar barnet språkliga nyanser och att ord kan ha djupare innebörd. Ett rikt ordförråd och god språkförståelse är starkt kopplat till att kunna läsa mellan raderna och ta till sig skoltexter framöver.

Skriv och berätta: I 9-årsåldern börjar många barn uttrycka sig i skrift på ett personligt sätt – kanske i dagboksform, små berättelser eller digitalt (korta meddelanden, enkla bloggar). Uppmuntra detta kreativa skrivande. Fråga om du får läsa deras berättelser eller låt barnet läsa upp för dig om de vill. Beröm fantasifullhet och idéer mer än rättstavning. Ni kan också skriva tillsammans, till exempel brev eller e-post till mor/farföräldrar där barnet får formulera några meningar själv. Genom att skriva om sådant som barnet bryr sig om (kanske en fotbollsmatch, ett husdjur eller en dröm) tränas förmågan att sätta ord på tankar och händelser. Detta gynnar i sin tur läsförståelsen – skrivande och läsning utvecklas hand i hand.

Var nyfiken och visa att du finns där: Åren runt 8–9 kan barn bli mer självständiga och vilja läsa eller göra saker på egen hand. Det är positivt, men de behöver fortfarande föräldrarnas intresse och stöd. Fortsätt vara involverad: “Jag såg att du läste om rymden, vill du berätta något spännande du lärt dig?” – sådana invitationer visar att du uppskattar barnets nya kunskaper och intressen. Om barnet stöter på svåra ord eller koncept (vilket blir vanligare ju mer de läser), finnas tillgänglig för frågor. Förklaringar och konversationer om ordens betydelser vidgar ordförrådet och hjälper barnet att inte tappa sugen när texterna blir svårare. Samtidigt, respektera när barnet vill läsa ifred. Balansen mellan stöttning och autonomi är viktig: visa att du alltid är redo att lyssna eller hjälpa, men att du också litar på barnets egna förmåga att utforska böckernas värld.

Begränsa skärmtid och främja läsro: Enligt Folkhälsomyndighetens riktlinjer bör barn i 6–12-årsåldern inte ha mer än två timmar skärmtid per dag. Anledningen är bland annat att för mycket passivt skärmtittande tränger undan tid för läsning, lek och samtal. Försök skapa skärmfri tid i hemmet, exempelvis en timme före läggdags, då man istället kan läsa eller prata om dagen. När barnet väl använder skärm – engagera dig då med. Titta på program tillsammans och diskutera vad ni såg, eller spela ett pedagogiskt spel ihop. På så vis blir även medietiden ett tillfälle för språk och dialog, istället för en isolerad aktivitet. Kom ihåg att barn gör som vuxna gör: om du själv scrollar på telefonen vid varje ledig minut, kommer barnet se det som norm. Genom att prioritera läsning (för dig själv eller tillsammans med barnet) ger du en tydlig signal om att böcker och språk är värdefulla.

Varför det fungerar: Vid 8–9 år går språkutvecklingen in i en lite lugnare fas jämfört med de intensiva förskoleåren. Fokus ligger nu på att bredda ordförråd, förstå abstrakta begrepp och finslipa läsförmågan. Genom att bibehålla högläsning och samtal fortsätter föräldern att exponera barnet för ovanligare ord och mer komplex meningsbyggnad än vardagsspråket ger. Detta förbereder barnet för skolans texter i olika ämnen. Studier har visat att ordförrådet hos barn i denna ålder fortfarande växer i takt med att de får höra och läsa nya ord i kontext. Att prata om lästa texter fördjupar förståelsen – barnet lär sig resonera, dra slutsatser och koppla berättelser till egna erfarenheter, vilket är kärnan i litteracitet (förmågan att förstå och använda skriftspråk). Vidare spelar förälderns attityd en stor roll: barn som ser att deras föräldrar värdesätter läsning och kunskap tenderar själva att göra det. Forskning från bl.a. Skolverket och National Literacy Trust visar att barns intresse för läsning påverkas starkt av föräldrarnas engagemang och läsmönster. En stödjande hemmiljö – där böcker finns tillgängliga, där man pratar om skoldagen och kanske diskuterar nyheter eller historiska händelser – stimulerar barnets språkliga och intellektuella utveckling. Samtidigt hjälper reglering av skärmtid och aktivt medieumgänge till att språket fortsatt tränas i det sociala samspelet och inte stagnerar framför en skärm.

Avslutningsvis: språkutveckling och läsutveckling går hand i hand. Genom att anpassa aktiviteter och strategier efter barnets ålder kan föräldrar i varje fas – från bebis till mellanstadiebarn – skapa en rik språkmiljö. Det handlar om att prata mycket, lyssna aktivt, leka med språket, läsa tillsammans och visa att man själv gillar språk och böcker. Dessa insatser, som stöds av forskning och beprövad erfarenhet, ger barn de bästa förutsättningarna för ett starkt språk, en god läsförmåga och ett livslångt lustfyllt lärande.

Källor:

Barnhälsovården och Rikshandboken i barnhälsovård – rekommendationer för språkstimulans i olika åldrar.
1177 Vårdguiden – råd om små barns språkutveckling och språkstimulerande lek och läsning.
Socialstyrelsens kunskapsstöd Stödja och stimulera barns språkutveckling 0–2 år.
Bokstart (Kulturrådet) – nationell satsning för högläsning från tidig ålder.
Kodknäckarna (Logopederna) – material om språklekar och föräldraövningar för lässtart.
Skolverkets läsfrämjande modul – Läsande förebilder (2017).
Akademibokhandelns rapport Barns läsvanor i hemmet (2024).
Internationell forskning (t.ex. Beck & McKeown 2007; Dexter & Stacks 2014) om effekten av högläsning på ordförråd.
Folkhälsomyndighetens riktlinjer om skärmtid för barn 6–12 år.