
En ljum augustikväll satt John och pappa längst ut på bryggan. För första gången i sommar var himlen så mörk att stjärnorna syntes. John höll upp sin kikare – en tom hushållsrulle – och spanade. "Jag ser minst tusen stjärnor!" viskade han förtjust. Pappa log. "Räkna inte alla nu, för då sitter vi här till jul."