Anpassad grundskola (förr särskola): vad det är och för vem
Uppdaterad · 4 min läsning
- Stöd i skolan
- Förskoleklass
- Åk 1
- Åk 2
- Åk 3
- Åk 4
- Åk 5
- Åk 6
Uppdaterad · 4 min läsning
Anpassad grundskola är en egen obligatorisk skolform för barn med en intellektuell funktionsnedsättning eller en förvärvad hjärnskada. Den hette grundsärskola fram till 2023. Undervisningen följer en egen läroplan och anpassas efter varje elev. Innan ett barn tas emot görs en utredning med fyra bedömningar, och vårdnadshavaren måste säga ja.
Anpassad grundskola är en av de obligatoriska skolformerna, vid sidan av grundskolan. Den är till för elever som på grund av en intellektuell funktionsnedsättning (tidigare kallat utvecklingsstörning) inte bedöms kunna nå grundskolans betygskriterier, eller som har en betydande och bestående hjärnskada. I dag omfattar den nio årskurser, och eleverna är ungefär 7–16 år.
Utbildningen ska enligt Skolverket ge kunskaper och värden och förbereda för ett aktivt liv i samhället, men i en takt och på ett sätt som passar varje barn. Skolgången är kostnadsfri, och barnet har rätt till skolskjuts och fritidshem på samma villkor som i grundskolan.
Sedan den 2 juli 2023 heter grundsärskolan anpassad grundskola. Samtidigt bytte gymnasiesärskolan namn till anpassad gymnasieskola. Förslaget kom bland annat från elever som tyckte att det gamla namnet kändes utpekande.
Bytet gäller namnet och vissa begrepp – den tidigare "träningsskolan" ingår nu som ämnesområden – men innehållet, målgruppen och rättigheterna är i grunden desamma. Ser du ordet "särskola" i äldre papper syftar det alltså på samma skolform.
Skolformen är till för barn med:
Enbart en diagnos som adhd eller autism ger inte plats i anpassad grundskola – det är den intellektuella funktionsnedsättningen som avgör. Ett barn som behöver mycket stöd men klarar grundskolans mål hör i stället hemma i grundskolan, med extra anpassningar och särskilt stöd. Ett barn som lär sig ovanligt snabbt är något helt annat; läs om särbegåvade barn.
Platsen är alltid frivillig. Vårdnadshavaren väljer, och barnet kan gå kvar i grundskolan om ni hellre vill det.
Innan ett barn kan tas emot ska hemkommunen göra en utredning med fyra bedömningar. Vårdnadshavaren ska ge sitt skriftliga medgivande, och ni har rätt att ta del av och påverka utredningen.
| Bedömning | Vem gör den? | Vad den tittar på |
|---|---|---|
| Pedagogisk | Specialpedagog eller speciallärare | Hur barnet lär sig och klarar skolarbetet |
| Psykologisk | Legitimerad psykolog | Barnets kognitiva förmåga |
| Medicinsk | Legitimerad läkare | Medicinska orsaker och hälsa |
| Social | Kurator eller motsvarande | Situationen hemma och i skolan |
Visar utredningen att barnet hör till målgruppen beslutar hemkommunen om mottagande – men bara om ni tackar ja skriftligt. Håller ni inte med om beslutet kan det överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.
Betyg ges bara i ämnen, och bara om eleven eller vårdnadshavaren begär det – i slutet av varje termin från årskurs 6 till 9. Säg till läraren i god tid, för betyg kan inte begäras i efterhand.
Får eleven inga betyg får hen i stället ett intyg om den utbildning som genomgåtts.
Anpassad grundskola har en egen läroplan, Lgra22 (Läroplan för anpassade grundskolan), med egna kursplaner. Barnet läser antingen ämnen, ämnesområden eller en kombination – rektorn beslutar i samråd med er.
Ett barn kan också vara integrerad elev, alltså läsa enligt anpassade grundskolans kursplaner men gå kvar i en vanlig grundskoleklass. Vilken väg som passar bäst är inte hugget i sten – det kan ändras om behoven ändras, och ni får vara med och tycka till hela vägen.
En egen obligatorisk skolform för barn med en intellektuell funktionsnedsättning eller en förvärvad hjärnskada. Den följer en egen läroplan och anpassas efter varje elev. Den hette grundsärskola fram till 2023.
Den 2 juli 2023. Då bytte grundsärskolan namn till anpassad grundskola och gymnasiesärskolan till anpassad gymnasieskola. Målgruppen och rättigheterna är i grunden desamma.
Barn som på grund av en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms kunna nå grundskolans kunskapskrav, eller som har en betydande och bestående hjärnskada. Enbart adhd eller autism ger inte plats.
Betyg ges bara i ämnen, och bara om eleven eller vårdnadshavaren begär det, från årskurs 6. Skalan är A–E utan F, så ingen blir underkänd. I ämnesområden sätts inga betyg.
Ett alternativ till ämnen för elever som behöver mer konkret undervisning. De fem är estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning.
Vad är särbegåvning, hur märks det och finns det ett test? Tio tecken från Skolverkets stödmaterial, hur en utredning går till, berikning eller acceleration och en checklista med frågor till läraren.
· 5 min läsning