
Arbetsminne hos barn och varför träningsappar sällan räcker
Uppdaterad · 5 min läsning
- Stöd i skolan
- Förskoleklass
- Åk 1
- Åk 2
- Åk 3
- Åk 4
- Åk 5
- Åk 6

Uppdaterad · 5 min läsning
Arbetsminne hos barn är en liten arbetsyta i huvudet. Där ligger det barnet just nu behöver ha framför sig, till exempel början av en mening medan det läser slutet, eller de två sista delarna av en uppmaning medan det gör den första. Ytan växer långsamt under hela skoltiden (Gathercole m.fl. 2004). Ett svagt arbetsminne betyder att den är mindre än jämnåriga barns, och då tränger det ena ut det andra.
Ta en niåring i hallen. Du säger: "Hämta ryggsäcken, ta på dig jackan och säg till pappa att vi åker." Barnet hämtar ryggsäcken och blir stående. Det ser ut som trots eller slarv, men det kan vara att det inte fanns plats för alla tre och att de två sista hann glida ut.
Något enskilt tecken finns inte, men mönstren känns igen. Eleven gör första delen av en uppgift och glömmer resten. Platsen i en uppställning går förlorad mitt i räkningen, och en mening måste läsas om eftersom början hann försvinna. Det går bra till halvvägs, sedan är tråden borta.
I en brittisk studie av drygt 3 000 barn bedömdes de med lägst arbetsminne ofta ha kort uppmärksamhet och vara lättdistraherade (Alloway m.fl. 2009). Från koncentrationssvårigheter är mönstret svårt att skilja, och hemma går det inte att avgöra vilket det är.
Sömnbrist, hunger, hög ljudnivå och kompisproblem kan ge nästan samma bild, och alla fyra finns bland orsakerna till koncentrationssvårigheter på 1177. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) skriver att bakgrundsljud, saker på väggarna och "inte minst oro" kan fylla arbetsminnet, så ett barn som grubblar kan få mindre plats kvar för skolarbetet. Hörseln är också värd en kontroll, och verkar barnet höra dåligt är det vårdcentralen eller BVC man ska kontakta, skriver 1177.
Rör det sig mest om saker som blir kvar hemma är barn som glömmer saker en bättre utgångspunkt. Barn med adhd har som grupp ett svagare arbetsminne (Kasper m.fl. 2012), men inte alla (Willcutt m.fl. 2005). Ett minnestest avgör ingen diagnos, och hur en utredning går till står i adhd hos barn i skolan.
Barn blir bättre på de minnesuppgifter de tränar på. Om det slår igenom på läsning, matte eller instruktioner är en annan fråga, och där är underlaget magert.
I en sammanställning från 2017 gick Sala och Gobet igenom studier av barn utan diagnos mellan 3 och 16 år. Träningen gav en måttlig effekt på liknande uppgifter (g = 0,46) men nästan ingen på annat, som matematik, läsning och uppmärksamhet (g = 0,12), och ju bättre upplagd studien var, desto mindre blev effekten.
För barn med lågt arbetsminne såg en tidig studie bättre matematik efter ett halvår (Holmes m.fl. 2009). I en senare, slumpad studie av sju- till niåringar (Dunning m.fl. 2013) blev de som tränade bättre på minnestest de inte övat på, men klassrumsuppgifter och andra tester förändrades inte.
Hos barn med adhd ser det blandat ut. Klingberg och kollegor vid Karolinska institutet såg 2005 att barn som tränade blev bättre på minnesuppgifter och att föräldrarna tyckte sig se färre symtom. När Cortese med flera 2015 slog ihop 15 slumpade studier av träning förbättrades arbetsminnet på tester, men inte säkert läsning eller räkning, och träning av just arbetsminnet påverkade inte symtomen.
Som metod mot svårigheter i skolan är träningsappar inte belagda. Tycker barnet om att spela memory får det göra det, men det är ingen behandling.
Går ytan inte att göra större återstår att lägga mindre på den. SPSM råder lärare att ge flera korta instruktioner i stället för få långa, och att använda bildstöd och visuella arbetsordningar.
Hemma blir det en instruktion åt gången, i korta meningar och sagd medan barnet tittar på dig. Be barnet säga tillbaka vad det ska göra, och fastnar det får det nästa steg i stället för hela raden igen. Det som ska göras går att skriva eller rita, i rätt ordning.
Enklast är ett bildschema för morgonen, fyra eller fem bilder i ordning: kläder, frukost, tänder, skor och ryggsäck. Barnet kan rita dem själv, eller så tar man kort i hallen. 1177 föreslår scheman och bilder som påminnelse, och SPSM nämner instruktioner som eleven själv har utformat. Samma tanke fungerar för läxorna hemma, där en uppgift med fem led blir fem små uppgifter. I klassrummet kan ni be om skriftliga instruktioner och uppgifter i delar.
Börja med mentorn och beskriv det du ser, till exempel "tappar tråden efter andra ledet" eller "fastnar halvvägs".
Syns det både hemma och i skolan, håller det i sig och går det ut över skolarbetet är nästa steg elevhälsan. Stöd i skolan får aldrig kräva en diagnos, understryker Skolverket, så skolan behöver inte vänta på vården. Räcker inte skolans hjälp kan du ringa 1177 eller kontakta vårdcentralen.
I vardagen används orden om samma sak. Strikt är korttidsminne att hålla kvar något en stund, medan arbetsminnet också arbetar med det som hålls kvar.
Delvis. Barnet blir bättre på minnesuppgifter, men studierna visar ingen säker vinst i skolarbetet. Kortare och tydligare instruktioner är ett rimligare första steg än en app.
Nej, inte alltid. Som grupp ligger de lägre i snitt, men det gäller inte varje barn, och diagnosen ställs i en utredning inom vården, aldrig på ett minnestest.
Arbetsminne ingår i intelligenstestet WISC-V, som legitimerade psykologer använder, och mäts då som en del av en bredare bedömning. Tester på nätet ersätter inte det.

Ett åtgärdsprogram är skolans skriftliga beslut om särskilt stöd. Här är skillnaden mot extra anpassningar, vad programmet ska innehålla, hur ofta det utvärderas, hur du överklagar inom tre veckor och en checklista inför mötet.
· 4 min läsning