
Koncentrationssvårigheter hos barn: 10 övningar som hjälper hemma
Uppdaterad · 4 min läsning
- Stöd i skolan
- Förskoleklass
- Åk 1
- Åk 2
- Åk 3
- Åk 4
- Åk 5
- Åk 6
Innehåll i artikeln
Koncentrationssvårigheter hos barn betyder att barnet har svårt att hålla fokus, komma igång och bli klart – oftare och tydligare än jämnåriga. Det är vanligt och går i de flesta fall att träna, oavsett ålder; råden nedan fungerar lika bra vid koncentrationssvårigheter barn 7 år som för en tolvåring. Här får du 10 enkla övningar och rutiner som stärker fokus hemma, plus tecken på när det kan vara dags att söka hjälp.
Vad är koncentrationssvårigheter – och vad är normalt?
Alla barn har ibland svårt att koncentrera sig, och yngre barn orkar hålla fokus kortare stunder än äldre. Enligt 1177 är det alltså helt normalt att tappa fokus då och då.
Det blir värt att titta närmare på först när svårigheterna är tydligt större än hos jämnåriga, håller i sig över tid och gör vardagen svår – i skolan, med läxor, med kompisar eller hemma. Då handlar det sällan om att barnet "inte vill", utan om att något gör det svårt att fokusera just nu.
Vad gör att barn har svårt att koncentrera sig?
Oftast finns en vardaglig förklaring. Enligt 1177 är vanliga orsaker:
- För lite sömn eller oregelbundna tider.
- Hunger – barnet har inte ätit eller hoppat över frukost.
- Stress, oro eller nedstämdhet, till exempel vid konflikter eller bråk hemma.
- För många intryck – hög ljudnivå och stök runt omkring.
- Skoltrötthet eller att barnet mår psykiskt dåligt.
Många föräldrar märker också att mycket skärmtid gör det svårare för barnet att varva ner. Ibland är koncentrationssvårigheter ett tecken på adhd eller autism, men det är inte den vanligaste orsaken. Börja därför alltid med sömn, mat, lugn och rutiner.
10 övningar och knep som tränar fokus hemma
Korta, lekfulla stunder fungerar bättre än långa pass. Välj ett par i taget.
- En sak i taget. Ge en instruktion åt gången i stället för flera på en gång.
- Timer och korta pass. Jobba 10–15 minuter, ta sedan en kort paus. En äggklocka gör tiden synlig.
- Rör dig först. Fem minuters hopp eller dans före läxan hjälper hjärnan att komma igång.
- Lugn andning. Låt barnet "blåsa ut fem ljus" med långa andetag när det är splittrat.
- Lyssna och upprepa. Barnet återberättar instruktionen med egna ord innan det börjar.
- Pussel och bygg efter bild. Lego, pärlplattor och pussel tränar uthållighet mot ett mål.
- Turtagningsspel. Memory, Uno och enkla brädspel övar att vänta och hålla tråden.
- Högläsning och återberätta. Läs en kort bit och låt barnet sammanfatta.
- Bocka av. En liten checklista visar var i uppgiften barnet är.
- Skärmfri hjärngympa. Kluringar och logiska spel, till exempel i Fantasis kluror, tränar fokus utan att det känns som en läxa.
Rutiner och miljö som hjälper barnet
Förutsägbarhet lugnar hjärnan. Enligt 1177 hjälper fasta tider, planering och bildstöd. Lägg till daglig rörelse: Folkhälsomyndigheten rekommenderar att barn och unga rör sig minst 60 minuter om dagen.
Checklista för en vanlig eftermiddag:
- Fasta tider för sömn, mat och läxor.
- Mellanmål innan läxan – aldrig på tom mage.
- Rörelse varje dag, gärna ute.
- En lugn, röjd plats utan skärmar och onödigt ljud.
- Bild- eller veckoschema som visar vad som händer.
- Dela upp läxan i korta steg (se läxhjälp hemma).
- Beröm det barnet klarar, inte bara resultatet.
Håll också regelbunden kontakt med skolan. Riskerar barnet att inte klara kunskapskraven ska skolan ge extra anpassningar, utan att någon diagnos krävs.
Normalt eller dags för utredning?
De allra flesta barn med koncentrationssvårigheter behöver ingen vård – det räcker ofta med stöd hemma och i skolan. Men sök hjälp om du känner igen flera av punkterna nedan.
Sök hjälp om svårigheterna:
- är tydligt större än hos jämnåriga,
- finns i flera miljöer (hemma, i skolan och på fritiden),
- har funnits länge och inte blir bättre trots stöd,
- gör barnet ledset eller går ut över inlärning och kompisar.
Vänd dig till barnavårdscentralen (barn under sex år), vårdcentralen eller elevhälsan. Vid stora besvär kan ni kontakta bup, och du kan alltid ringa 1177 för rådgivning. En eventuell neuropsykiatrisk utredning görs inom vården. Läs mer om adhd hos barn i skolan om du misstänker att det kan handla om det.
Vanliga frågor
Vad beror koncentrationssvårigheter hos barn på?
Vanligast är för lite sömn, hunger, stress eller oro, för många intryck och skärmar. Ibland är det ett tecken på adhd eller autism, men det är inte den vanligaste orsaken.
Hur kan jag hjälpa mitt barn med koncentrationssvårigheter hemma?
Ge en sak i taget, korta arbetspass med paus, en lugn och röjd plats, rörelse varje dag, fasta tider för sömn och mat och ett bildschema. Beröm det barnet faktiskt klarar.
Hur länge kan ett barn koncentrera sig?
Yngre barn orkar hålla fokus kortare stunder än äldre, och alla barn har svårt att koncentrera sig ibland. Dela upp uppgifter i korta pass och lägg in pauser.
När ska man söka hjälp för koncentrationssvårigheter hos barn?
Om svårigheterna är stora, finns i flera miljöer, varar länge och inte blir bättre trots stöd. Vänd dig till BVC (under sex år), vårdcentralen, elevhälsan eller bup, eller ring 1177.
Är koncentrationssvårigheter samma sak som adhd?
Nej. Adhd är en av flera möjliga orsaker. De flesta barn med koncentrationssvårigheter har inte adhd, och en diagnos ställs alltid inom vården efter en utredning.
Källor
- 1177 – Koncentrationssvårigheter hos barn – 1177.se
- 1177 – Adhd – 1177.se
- 1177 – Neuropsykiatrisk utredning – 1177.se
- Folkhälsomyndigheten – Riktlinjer och rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande – folkhalsomyndigheten.se