Fantasi
SagorLäraVi
Om FantasiBloggHitta förskola och skolaAnvändarvillkorIntegritetspolicyKontakt

© 2026 Fantasi. Alla rättigheter förbehållna.

    En förälder och en lärare sitter vid ett litet bord i ett klassrum och planerar tillsammans medan ett barn ritar bredvid dem
    1. Start
    2. Blogg
    3. Särskilt stöd i skolan: när ditt barn har rätt till det och hur du begär utredning

    Särskilt stöd i skolan: när ditt barn har rätt till det och hur du begär utredning

    Uppdaterad 4 oktober 2026 · 5 min läsning

    • Stöd i skolan
    • F–6
    Innehåll i artikeln

    Läs också

    Åtgärdsprogram i skolan: vad det är och dina rättigheter

    Ett åtgärdsprogram är skolans skriftliga beslut om särskilt stöd. Här är skillnaden mot extra anpassningar, vad programmet ska innehålla, hur ofta det utvärderas, hur du överklagar inom tre veckor och en checklista inför mötet.

    4 oktober 2026 · 4 min läsning

    Anpassad grundskola (förr särskola): vad det är och för vem

    Anpassad grundskola hette grundsärskola fram till 2023. Vem skolformen är för, hur utredningen med fyra bedömningar och mottagandet går till, om barnet får betyg och vad ämnen och ämnesområden innebär.

    4 oktober 2026 · 4 min läsning

    1. Vad är särskilt stöd? Skillnaden mot extra anpassningar
    2. När blir extra anpassningar särskilt stöd?
    3. Vad kan särskilt stöd i skolan vara? Exempel
    4. Så begär du en utredning om särskilt stöd
    5. Hur ser ett åtgärdsprogram ut?
    6. Kan man överklaga ett åtgärdsprogram?
    7. Vad gör man om skolan inte ger särskilt stöd?
    8. Tas särskilt stöd bort 2028? Nej – men det här ändras
    9. Vanliga frågor

    Ditt barn har rätt till särskilt stöd i skolan när en utredning visar att hen behöver det. Behovet ska utredas om barnet riskerar att inte nå de lägsta kraven trots extra anpassningar, eller har andra svårigheter i skolan. Rektorn beslutar, stödet skrivs in i ett åtgärdsprogram och beslutet kan överklagas. Ingen diagnos behövs.

    Vad är särskilt stöd? Skillnaden mot extra anpassningar

    Gäller till 1 juli 2028 i förskoleklass, grundskola och fritidshem.

    StegVem beslutar?Över­klagas?
    1. Ledning och stimulans för alla, t.ex. utmaningar för den som lär sig snabbtLärarenNej
    2. Extra anpassningar vid risk att inte nå kraven, t.ex. bildschema, inlästa texter, extra tidLärare, utan formellt beslut. Skrivs i IUP där sådan finnsNej
    3. Särskilt stöd när anpassningarna inte räcker, t.ex. speciallärare varje veckaRektorn, efter utredning. Skrivs i ett åtgärds­programJa

    Fler exempel: extra anpassningar och vad som ersätter dem 2028.

    När blir extra anpassningar särskilt stöd?

    Riskerar barnet ändå att inte nå kraven ska personalen anmäla det till rektorn, som skyndsamt ska låta utreda behovet. Finns det särskilda skäl att tro att anpassningar inte räcker, görs anmälan direkt. Behovet ska också utredas vid andra svårigheter, som psykisk ohälsa eller upprepad frånvaro när barnet inte vill gå till skolan.

    Enstaka, kortare insatser av en speciallärare räknas som extra anpassningar. Regelbundna eller mer omfattande insatser är särskilt stöd.

    Enligt Skolverket är det behovet som avgör, inte om barnet har adhd, dyslexi eller väntar på utredning.

    Vad kan särskilt stöd i skolan vara? Exempel

    Stödet ges i första hand i barnets vanliga grupp.

    • Regelbunden undervisning hos speciallärare, till exempel i läsning eller matematik.
    • Elevassistent, till exempel vid en funktionsnedsättning.
    • Särskild undervisningsgrupp, utanför klassen under vissa lektioner eller en period.
    • Enskild undervisning med en lärare.
    • Anpassad studiegång, där timplanen eller ämnena ändras, när annat stöd inte räcker.

    De tre sista finns inte i förskoleklassen, och bara rektorn själv får besluta om dem.

    Så begär du en utredning om särskilt stöd

    1. Prata med mentorn om anpassningarna (mall 1).
    2. Skriv till rektorn och be om en utredning (mall 2). Skollagen nämner uppgifter från vårdnadshavare som en väg dit.
    3. Utredningen. Skolan kartlägger skolsituationen och gör en pedagogisk bedömning, normalt i samråd med elevhälsan. Det ska gå skyndsamt, men utan fast tidsgräns. Ert medgivande krävs inte, utom för till exempel psykologiska eller medicinska utredningar.
    4. Beslut. Rektorn beslutar om ett åtgärdsprogram ska upprättas eller inte, och du ska få veta hur du överklagar.

    Mall 1 – till mentorn

    Hej! [Namn] har svårt med [t.ex. läsning]. Hemma märker vi att [konkret exempel]. Vilka extra anpassningar görs, och hur följs de upp? Kan vi stämma av om några veckor?

    Mall 2 – till rektorn

    Hej! Trots extra anpassningar har [namn] fortfarande stora svårigheter med [område]. Jag ber att behovet av särskilt stöd utreds enligt 3 kap. 7 § skollagen. Jag vill delta om ett åtgärdsprogram tas fram och få beslutet skriftligt, även om det blir nej.

    Logg att skriva ut

    Datum och vemVad sades och bestämdesNästa avstämning
    12/10, mentorInlästa texter i SO9/11

    Hur ser ett åtgärdsprogram ut?

    Enligt skollagen ska programmet visa:

    DelVad som ska stå
    BehovVilket stöd barnet behöver, inte svårigheter eller diagnoser
    ÅtgärderKonkret vad som görs, hur ofta och av vem
    UppföljningNär åtgärderna följs upp och utvärderas
    AnsvarigVem som ansvarar för uppföljning och utvärdering

    Hur ofta det utvärderas är inte reglerat, så be om ett datum och att få vara med. Ni får delta när programmet skrivs men kan inte kräva en viss stödform. Ett ändrat eller avslutat program är ett nytt beslut, som också kan överklagas.

    Kan man överklaga ett åtgärdsprogram?

    Ja, till Skolväsendets överklagandenämnd. Det gäller även beslut att inte upprätta eller att avsluta ett program, och beslut om särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång.

    Tidsfrist: tre veckor. Överklagandet ska ha kommit in till rektorn, inte till nämnden, inom tre veckor från att du fick beslutet. Skriv vilket beslut det gäller, vilken ändring du vill ha och varför, samt namn, personnummer och kontaktuppgifter för dig och barnet. Vid gemensam vårdnad ska ni normalt båda stå bakom det (nämndens checklista).

    Nämnden kan upphäva beslutet och skicka tillbaka ärendet, men bestämmer inte vilket stöd barnet får.

    Vad gör man om skolan inte ger särskilt stöd?

    Finns inget beslut att överklaga, påminn rektorn skriftligt och hänvisa till din logg. Hjälper det inte, lämna ett klagomål till huvudmannen (kommunen eller friskolans ägare), som måste utreda det. Därefter kan du lämna en uppgift till Skolinspektionen.

    Tas särskilt stöd bort 2028? Nej – men det här ändras

    Särskilt stöd och åtgärdsprogram finns kvar. Enligt riksdagens beslut tas extra anpassningar och läsa-skriva-räkna-garantin bort den 1 juli 2028 och ersätts av standardiserade tester och tidsbegränsad stödundervisning i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Särskild undervisningsgrupp blir då mindre undervisningsgrupp. Efter valet den 13 september 2026 pågår regeringsbildningen, och beslutet gäller om inte riksdagen ändrar det.

    Vanliga frågor

    Vad kan särskilt stöd i skolan vara?

    Till exempel regelbunden undervisning hos speciallärare, elevassistent, särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning, beslutat av rektorn i ett åtgärdsprogram.

    När blir extra anpassningar särskilt stöd?

    När barnet trots anpassningarna riskerar att inte nå de lägsta kraven, eller när anpassningar inte kan räcka. Då ska behovet utredas.

    Behöver mitt barn en diagnos för att få stöd?

    Nej. Det är behovet som avgör, och en diagnos ger inte heller automatiskt rätt till särskilt stöd.

    Kan man överklaga ett åtgärdsprogram?

    Ja, till Skolväsendets överklagandenämnd. Överklagandet ska ha kommit in till rektorn inom tre veckor från att du fick beslutet.

    Tas särskilt stöd bort 2028?

    Nej. Särskilt stöd och åtgärdsprogram finns kvar. Den 1 juli 2028 tas extra anpassningar och läsa-skriva-räkna-garantin bort.

    Källor

    1. Skolverket – Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (uppdaterad 23 september 2026) – skolverket.se
    2. Riksdagen – Skollag (2010:800), 3 kap. 7–12 §§, 4 kap. 8 § och 28 kap. 16 § – riksdagen.se
    3. Riksdagen – Proposition 2013/14:160 Tid för undervisning – lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram – riksdagen.se
    4. Skolväsendets överklagandenämnd – Beslut som kan överklagas – overklagandenamnden.se
    5. Skolväsendets överklagandenämnd – Checklista för att överklaga – overklagandenamnden.se
    6. Skolinspektionen – Lämna information till Skolinspektionen och BEO – skolinspektionen.se
    7. Riksdagen – Förbättrat stöd i skolan (betänkande 2025/26:UbU24, beslut 3 juni 2026) – riksdagen.se
    8. Riksdagen – Proposition 2025/26:195 Förbättrat stöd i skolan – riksdagen.se

    Öva hemma med Fantasi

    Högläsningssagor för kvällen och lektioner i läsning, matematik och logik kopplade till läroplanen – från förskoleklass till årskurs 6.

    SagorLäsaMatematikKlura

    Särbegåvade barn: 10 tecken, utredning och rätten till utmaning i skolan

    Vad är särbegåvning, hur märks det och finns det ett test? Tio tecken från Skolverkets stödmaterial, hur en utredning går till, berikning eller acceleration och en checklista med frågor till läraren.

    4 oktober 2026 · 5 min läsning

    Alla artiklar i Fantasi-bloggen →