Vad kan elevhälsan hjälpa till med? Skolsköterska, kurator och psykolog F–6
Uppdaterad · 5 min läsning
Uppdaterad · 5 min läsning
Vad kan elevhälsan hjälpa till med? Det mesta som påverkar hur ditt barn mår och lär sig: hälsobesök och vaccin, stödsamtal vid oro eller kompisbråk, kartläggning av läs- och mattesvårigheter och hjälp när frånvaron ökar. Arbetet är främst förebyggande. Det kostar inget, och både du och barnet kan själva höra av er.
Insatserna är medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska, och eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare (Skolverket).
| Situation | Vem du kontaktar och hur |
|---|---|
| Ont i magen eller huvudet varje morgon | Skolsköterskan, som kan bedöma och remittera vidare |
| Oro, ledsenhet eller nedstämdhet | Kuratorn eller skolsköterskan. Boka ett samtal, eller låt barnet gå dit själv |
| Kompisbråk, utfrysning eller mobbning | Mentorn och kuratorn. Skriv till mentorn |
| Misstänkta läs-, skriv- eller mattesvårigheter | Mentorn och specialpedagogen. Be om en kartläggning |
| Svårt att koncentrera sig, misstänkt npf | Mentorn och skolsköterskan. Be om en kartläggning |
| Hög frånvaro | Mentorn, tidigt. Skolan utreder frånvaron med elevhälsan |
| Vaccin, hälsobesök, syn eller hörsel | Skolsköterskan. Kallelsen kommer hem |
Läs mer: vad du gör om barnet blir mobbat, särskilt stöd i skolan, adhd i skolan och när barnet inte vill gå till skolan.
Osäker på vem? Börja med skolsköterskan, mentorn eller klassläraren, råder 1177. Tid hos elevhälsan under en lektion räknas inte som ogiltig frånvaro.
Du behöver ingen remiss. Kontaktuppgifter finns oftast på skolans webbplats eller i skolappen. Fyll i och skicka:
Ämne: Fråga till elevhälsan om [namn], klass [X]
Hej! Sedan [när] har vi märkt att [vad]. Hemma har vi provat [vad].
Kan vi boka ett samtal, eller vem är rätt person? Nå mig på [telefon]. Hälsningar, [namn]
Ditt barn ska erbjudas minst tre hälsobesök under grundskolan och syn- och hörselkontroller däremellan. Upplägget varierar, men det nationella hälsoprogrammet föreslår så här:
| Årskurs | Hälsobesök (förslag) | Vaccin |
|---|---|---|
| Förskoleklass | Du erbjuds vara med. Längd, vikt, syn, hörsel och samtal om trivsel, sömn och skärm | Inget, men BVC-vaccinen kollas |
| Åk 1–2 | I åk 2: längd, vikt och samtal om trivsel och kompisar | MPR dos 2 (mässling, påssjuka, röda hund) |
| Åk 4 | Du erbjuds vara med. Samtal, längd, vikt, syn och rygg | – |
| Åk 5 | Längd, vikt och samtal om hur barnet mår | HPV, två doser med minst sex månaders mellanrum |
| Åk 3 och 6 | Inga fasta besök | – |
Vaccinen följer Folkhälsomyndighetens barnvaccinationsprogram. HPV erbjuds alla barn i åk 5, både flickor och pojkar. Vaccinen är frivilliga och gratis, och du tillfrågas innan. Har barnet missat en dos erbjuds den fram till 18 år.
En del skolor kontrollerar också, oftast i förskoleklass, att pojkens testiklar har vandrat ner i pungen (1177).
Berätta ett par dagar innan, lugnt och sant: ”Sprutan skyddar dig mot sjukdomar. Det sticker till en sekund.” Är rädslan stor, ring skolsköterskan och gör en plan tillsammans.
Ja, men bara om du som vårdnadshavare samtycker (1177). Remissen skrivs av skolsköterskan eller någon annan i elevhälsan och kan gå till exempelvis en barnläkare, logoped, habiliteringen eller barn- och ungdomspsykiatrin (bup). Ibland ber elevhälsan er i stället att själva kontakta vården. Utredning och diagnos av adhd eller autism sker i vården, inte i elevhälsan.
Kuratorn har stödsamtal om skolan, kompisar eller hur det är hemma, till exempel vid en skilsmässa. När skolan utreder stöd kan kuratorn beskriva barnets sociala situation. Skolpsykologen gör på rektorns uppdrag en bedömning av barnets förutsättningar att lära och vilket stöd som behövs. Specialpedagogen gör oftast den pedagogiska kartläggningen.
Mot utomstående ja, men oftast inte mot dig som vårdnadshavare. Alla i elevhälsan har tystnadsplikt, och barnet får själv söka upp kuratorn. Du har ändå oftast rätt att få veta det som rör ditt barn, utom om barnet kan skadas allvarligt av det. Att barnet tycker att det är pinsamt räcker inte, och ålder och mognad vägs in (Kunskapsguiden).
Utreder skolan om barnet behöver särskilt stöd ska det göras tillsammans med dig, och du ska få ta del av utredningen. All skolpersonal måste anmäla till socialtjänsten vid oro för att ett barn far illa.
Status oktober 2026
Beslutat: Från hösten 2028 blir förskoleklassen årskurs 1 i en tioårig grundskola, så årskurserna i tabellen får nya nummer.
Bara förslag: Utredningen En förbättrad elevhälsa (SOU 2025:113) föreslår bland annat skolsköterska, kurator och specialpedagog på plats varje vecka, fler hälsobesök och en första bedömning av lättare vårdbehov inom sju dagar, från juli 2028. Remisstiden gick ut 18 maj 2026. Någon proposition har inte kommit, så inget av detta gäller i dag.
Hälsobesök och vaccin, stödsamtal vid oro och konflikter, kartläggning av svårigheter i skolarbetet och uppföljning av frånvaro. Elevhälsan arbetar främst förebyggande och ger bara enkla sjukvårdsinsatser. Vid sjukdom gäller vårdcentralen eller 1177.
Ja. Elevhälsan kan skriva remiss till exempelvis bup, logoped eller barnläkare, men bara om du som vårdnadshavare samtycker. Ibland ber elevhälsan er i stället att själva kontakta vården.
Kuratorn har tystnadsplikt, och barnet får själv söka upp kuratorn. Men som vårdnadshavare har du oftast rätt att få veta det som rör ditt barn, utom om barnet kan skadas allvarligt av att du får veta.
MPR dos 2 (mässling, påssjuka, röda hund) i åk 1–2 och HPV i två doser i åk 5. I åk 8–9 kommer en påfyllnad mot difteri, stelkramp och kikhosta.
Ja. Alla barn i åk 5 erbjuds HPV-vaccin, pojkar på samma sätt som flickor. Programmet omfattar pojkar födda 2009 och senare.
När har ditt barn rätt till särskilt stöd, och vad kan det vara? Stödtrappan i en tabell, mejlmallar till skolan, så ser ett åtgärdsprogram ut, överklagande inom tre veckor och vad som ändras 2028.
· 5 min läsning