
Barn som ljuger: varför de gör det och vad du kan göra
Uppdaterad · 5 min läsning
- Trygghet, känslor & relationer
- Förskoleklass
- Åk 1
- Åk 2
- Åk 3
- Åk 4
- Åk 5
- Åk 6

Uppdaterad · 5 min läsning
Barn som ljuger är nästan alltid helt normalt. Att kunna ljuga är ett utvecklingssteg: det visar att barnet förstår att du inte vet allt som barnet vet. De flesta börjar runt 3–4 år, först med fantasi och önsketänkande, senare för att slippa skäll. Du hjälper bäst genom att hålla dig lugn, göra sanningen ofarlig och prata om vad som hände – inte jaga en skyldig.
En lögn fyller nästan alltid ett behov. De vanligaste:
Att barnet kan ljuga hänger ihop med att det börjar förstå att andra vet annat än det självt – en förmåga som växer fram i förskoleåldern (1177 om barn 6–7 år). Forskaren Kang Lee kallar lögner ett tecken på att viktiga tanke- och sociala förmågor utvecklas (Lee, 2013).
Vad en lögn betyder ändras med åldern (1177 om barnets utveckling).
| Ålder | Vad lögnen ofta handlar om | Vad du kan göra |
|---|---|---|
| 4–5 år | Fantasi, önsketänkande och magiskt tänkande flyter ihop med verkligheten. Mycket är lek. | Möt fantasin, men sätt ord på skillnaden mellan på riktigt och på låtsas. |
| 6–7 år | Ljuger mest för att slippa skäll eller för att det blev som barnet önskade. Börjar förstå att andra kan veta annat. | Fokusera på vad som hände, inte på lögnen. Beröm när barnet berättar sanningen. |
| 8–9 år | Mer medvetna lögner, ofta för att undvika konsekvenser eller inte tappa ansiktet. Bryr sig mer om vad andra tycker. | Var tydlig och förutsägbar med konsekvenser – utan hårda straff. |
| 10–12 år | Lögner för integritet och självständighet, och för att passa in i kompisgruppen. | Respektera en viss privatsfär, men håll koll på var barnet är och med vem. |
Hos de yngsta är gränsen suddig. Ett barn på 3–4 år har mycket magiskt tänkande och kan tro att påhittade varelser är på riktigt (1177 om barn 3–4 år). När barnet säger att enhörningen drack upp mjölken är det oftast lek, inte en lögn – möt fantasin med ett leende och sätt ord på skillnaden: "På riktigt eller på låtsas?" En medveten lögn kommer senare och handlar nästan alltid om att slippa något.
Håll dig lugn. Att explodera lär barnet att sanningen är farlig – då ljuger det hellre nästa gång. Jaga inte ett erkännande och stämpla inte barnet som lögnare.
| I stället för | Prova |
|---|---|
| "Ljug inte för mig!" | "Berätta vad som hände. Jag blir inte arg." |
| "Du ljuger ju jämt." | "Det där stämde inte. Vi provar igen." |
| "Erkänn nu!" | "Jag vet redan vad som hände – nu löser vi det." |
| (skälla när barnet erkänner) | "Tack för att du var ärlig. Det var modigt." |
Prata om vad som hände och hur det blir bra igen, inte om själva lögnen. Blir barnet argt och översvämmat när det kommer på bar gärning kan det behöva landa efter en lång dag först.
Vardagslögner går över. Sök stöd om lögnerna är många och ständiga och följs av att barnet också stjäl, är aggressivt eller verkar må dåligt – eller inte minskar trots att du möter dem lugnt. Vid adhd eller autism kan lögner ibland handla om impulsivitet eller att slippa krav. Börja med elevhälsan, BVC eller 1177. Barn kan själva ringa Bris på 116 111.
En sak är viktig: om barnet berättar att någon gör det illa, slår eller gör något sexuellt – ta det alltid på allvar. Barn ljuger sällan om sådant (Rädda Barnen). Du behöver inte veta säkert – känner du oro räcker det för en orosanmälan till socialtjänsten. Vid akut fara, ring 112.
Oftast för att slippa konsekvenser som skäll eller straff, för att få något de vill ha eller av önsketänkande. Att kunna ljuga är också ett normalt utvecklingssteg som visar att barnet förstår att andra vet annat än det självt.
De flesta börjar runt 3–4 år. Då flyter fantasi och verklighet ihop, så många tidiga lögner är egentligen lek. Mer medvetna lögner, för att slippa konsekvenser, kommer vanligen vid 6–8 år.
Håll dig lugn, jaga inte ett erkännande och stämpla inte barnet som lögnare. Prata om vad som hände och hur det blir bra igen, och säg tack när barnet berättar sanningen.
Ofta att sanningen känns farlig, till exempel vid hårda straff eller mycket skäll. Ibland fyller lögnerna ett behov av uppmärksamhet eller kontroll. Möt dem lugnt och gör ärligheten lönsam.
Om lögnerna är många och ständiga och följs av stöld, aggression eller att barnet mår dåligt, eller inte minskar trots lugnt bemötande. Berättar barnet om våld eller övergrepp, ta det alltid på allvar och kontakta socialtjänsten.

Syskonbråk hör till – men det är jobbigt när det pågår hela tiden. Här får du varför syskon bråkar, när du ska gå in och när du ska låta dem lösa det själva, skillnaden mellan rättvist och lika, 7 sätt att minska bråken och när du bör söka hjälp.
· 4 min läsning