
Stärka barns självkänsla: 8 vardagsövningar för skolåldern
Uppdaterad · 5 min läsning

Uppdaterad · 5 min läsning
Att stärka barns självkänsla handlar om att visa att barnet är värdefullt som det är, oavsett betyg, provresultat eller mål i matchen. Det gör du i vardagen: du ser och lyssnar på barnet, låter det misslyckas i trygghet och berömmer konkret och ärligt det barnet gjorde. Här är 8 övningar för skolåldern.
Självkänsla är känslan av att duga som person, oavsett hur det går. Självförtroende är tron på att man klarar en viss sak, som ett mattetal (1177 om självkänsla).
De kan gå isär. Ett barn kan vara bäst i klassen på matte men känna sig värdelöst efter ett misslyckat prov. Självförtroendet växer när barnet lyckas, självkänslan när det känner sig accepterat även när det misslyckas.
Några minuter om dagen räcker, från förskoleklass till årskurs 6.
Självkänslan formas ofta i barndomen (1177). Runt 8–9 år börjar många barn skylla misslyckanden på sig själva i stället för på otur och bry sig mer om vad andra tycker. Barn som ofta hör att de är dåliga på något kan sluta försöka (1177 om barn 8–9 år). Även utfrysning nöter, se vad du kan göra om barnet saknar kompisar.
| Tecken | Vad du kan säga |
|---|---|
| Säger ”jag är dum” | ”Det var svårt. Det gör dig inte dum.” |
| Ger upp direkt eller vågar inte försöka | ”Vi tar första steget tillsammans.” |
| Jämför sig hela tiden med andra | ”Vad har du själv blivit bättre på?” |
| Tar illa vid sig av kritik | ”Jag tycker lika mycket om dig när det går dåligt.” |
| Behöver ständig bekräftelse | ”Vad tycker du själv?” |
Säg inte genast ”Du är jättesmart!” – det tror barnet sällan på i stunden. Prova hellre:
Beröm hellre konkret och ärligt än stort. Rådet att berömma ansträngning bygger bland annat på en studie från 1998 där femteklassare som kallats smarta gav upp lättare efter misslyckanden. Ett nytt försök med barn 9–13 år bekräftade inte det mesta (Li och Bates), och en stor metaanalys från 2023 fann små eller inga effekter av mindset-program på skolresultat (Macnamara och Burgoyne). Överdrivet beröm kan få barn med låg självkänsla att undvika utmaningar (Brummelman m.fl.).
Bekräfta också annat än prestationer: att barnet är omtänksamt, roligt eller modigt.
Prestationsångest kan visa sig som magont före prov, svårt att somna (1177), teckningar som rivs sönder eller uppgifter som aldrig påbörjas. Perfektionism kan se ut som ambition men drivas av rädsla för att misslyckas.
År 2021/22 kände sig 29 procent av de 11-åriga flickorna och 20 procent av pojkarna ganska eller mycket stressade av skolarbetet, mot omkring 10 procent fram till 2013/14. Stressade 11-åringar hade ungefär dubbelt så ofta flera besvär varje vecka, som huvudvärk, magont eller sömnproblem (Folkhälsomyndigheten).
De flesta barn får sina första betyg i slutet av höstterminen i årskurs 6, samma läsår som nationella proven i årskurs 6. Påminn barnet om att ett betyg visar vad det kan just nu, inte vem det är.
Kontakta mentorn eller elevhälsan om barnet under flera veckor verkar nedstämt, ofta har ont i magen, sover dåligt eller undviker skolan och kompisar. Du kan också ringa 1177 eller Bris stödlinje för vuxna om barn, 077-150 50 50 (vardagar 9–13). Barn kan själva ringa Bris på 116 111 dygnet runt.
Säger barnet att det inte vill leva, ta det alltid på allvar och kontakta vården samma dag. Vid akut fara, ring 112.
Visa att barnet duger som det är. Ge odelad uppmärksamhet, lyssna, låt barnet försöka själv och misslyckas i trygghet, och beröm konkret.
Självkänsla är känslan av att vara värdefull som person, oavsett hur det går. Självförtroende är tron på att man klarar en viss uppgift.
Barnet kallar sig dumt, ger upp direkt, jämför sig ofta med andra, tar illa vid sig av kritik och behöver ständig bekräftelse. Flera tecken under lång tid bör tas på allvar.
Beröm hellre konkret hur barnet arbetade än bara resultatet, men det är ingen patentlösning: forskningen har inte kunnat bekräfta att det hjälper mer. Undvik överdrifter.
Kontakta mentorn eller elevhälsan om barnet länge verkar nedstämt, har ont i magen eller undviker skolan. Säger barnet att det inte vill leva, kontakta vården samma dag.

Att barn ljuger är nästan alltid normalt – och till och med ett utvecklingssteg. Här får du veta varför barn ljuger, vad lögnen betyder ålder för ålder, repliker som fungerar, hur du bygger en miljö där barnet vågar vara ärligt och när du bör bli orolig.
· 5 min läsning