Gångertabellen: träna, skriv ut och lär barnet tabellerna i rätt ordning

Gångertabellen lär sig barn lättast i tre steg. Först förstår de vad multiplikation är. Sedan tar de tabellerna i smart ordning: 1, 2, 5 och 10, därefter 3 och 4, sedan 9 och sist 6, 7 och 8. Och de övar tio minuter om dagen genom att svara ur minnet.

Öva direkt här eller skriv ut tabellen, ifylld eller tom som test.

Gångertabellen 1–10, tabell för tabell

Vad i gångertabellen blir 28? 4 · 7 och 7 · 4. Talet 67 finns inte med, eftersom det är ett primtal.

Hur lär man barn gångertabellen?

Börja med förståelsen. 3 · 4 är tre tallrikar med fyra kakor på varje, 4 + 4 + 4 eller en rektangel med tre rader och fyra rutor. Vrid rektangeln ett kvarts varv, så blir den 4 · 3 med lika många rutor. Mönstren gör tabellen lättare att lära sig utantill, skriver matematikdidaktikerna Natalia Karlsson och Wiggo Kilborn i Nämnaren.

Nöt sedan in tabellerna genom att svara ur minnet. I en nederländsk studie med 48 andraklassare gav frågekort bättre flyt än att rabbla tabellerna högt, även en vecka senare (Ophuis-Cox m.fl., 2023). Studien är liten, så sånger och ramsor passar fint som uppvärmning. Och säger barnet pluttifikation, som Pippi Långstrump, gör det inget.

I vilken ordning ska man lära sig gångertabellen?

1. 1, 2, 5 och 10. Tydliga mönster, och sedan är 64 av tabellens 100 rutor klara.
2. 3 och 4. Båda bygger på 2:an.
3. 9. 10:an minus en grupp, eller fingrarna.
4. 6, 7 och 8. Nu återstår bara sex nya fakta, som 7 · 8.

Knep för gångertabellen

Byt plats. 3 · 7 är lika mycket som 7 · 3, så tabellens 100 rutor blir 55 olika fakta. När 1:an, 2:an, 5:an och 10:an sitter återstår 21.

Dubbla. 4 · 8 är dubbla 2 · 8, alltså 32, och 8 · 8 är dubbla det: 64.

9:an på fingrarna. Håll upp tio fingrar. För 9 · 4 fäller barnet ned fjärde fingret från vänster. Tre fingrar till vänster blir tiotal och sex till höger ental: 36.

När ska barn kunna gångertabellen?

Lgr22 anger ingen årskurs för gångertabellen. Kursplanen i matematik tar upp de fyra räknesätten och huvudräkning i både årskurs 1–3 och 4–6. I slutet av årskurs 3 ska eleven använda huvudräkning med alla fyra räknesätten, se vad som krävs i årskurs 3.

Ofta tränas tabellerna i årskurs 2–3 och repeteras i årskurs 4, men det varierar. Sedan bygger mellanstadiets uppställningar, bråk och decimaltal på dem.

Sexveckorsplanen: tio minuter om dagen

Varje pass har uppvärmning (2 min), veckans tabell (5 min) och ur minnet (3 min) med frågekort eller Träna-läget ovan.

Följ framstegen: färglägg en ruta i den tomma tabellen när barnet svarat rätt direkt tre dagar i rad.

Spel och lekar för att nöta tabellerna

• Gångerkrig: Klädda kort är 10 och ess 1. Båda vänder två kort och multiplicerar. Högst svar tar korten.
• Rektangelkampen: Slå två tärningar och rita en rektangel med de måtten på rutat papper. Flest rutor när pappret är fullt vinner.
• Dagens svåra: Sätt upp till exempel 7 · 8 på kylskåpet och fråga vid tandborstningen.

Fler övningar finns i matematik för årskurs 3 hos Fantasi.

Vanliga frågor

Hur lär man sig gångertabellen snabbt?

Förstå först vad multiplikation är. Ta tabellerna i ordningen 1, 2, 5 och 10, sedan 3, 4 och 9 och sist 6, 7 och 8. Öva tio minuter om dagen genom att svara ur minnet.

I vilken ordning ska man lära sig gångertabellen?

Börja med 1:an, 2:an, 5:an och 10:an, så är 64 av tabellens 100 rutor klara. Ta sedan 3:an och 4:an, därefter 9:an och sist 6:an, 7:an och 8:an.

Vilket är knepet för 9:ans tabell?

Håll upp tio fingrar. Ska du räkna 9 · 4, fäll ned fjärde fingret från vänster. Fingrarna till vänster om det är tiotal och de till höger ental: 3 och 6 blir 36.

När ska barn kunna gångertabellen?

Lgr22 anger ingen årskurs, men i slutet av årskurs 3 ska eleven använda huvudräkning med alla fyra räknesätten. Ofta tränas tabellerna i årskurs 2–3 och repeteras i årskurs 4.

Vad gör jag om mitt barn inte lär sig gångertabellen?

Sänk tempot och gå tillbaka till rektanglar och dubblering. Håller svårigheterna i sig, prata med läraren och läs om tecken på dyskalkyli. Skolan ska ge stöd när ett barn riskerar att inte nå de kunskaper som minst ska uppnås.