
Uppställning multiplikation: steg för steg med minnessiffra
Uppdaterad · 5 min läsning
- Matematik hemma
- Åk 4
- Åk 5
- Åk 6

Uppdaterad · 5 min läsning
Uppställning multiplikation går till så här: skriv talet med flest siffror överst och det andra under, ental under ental. Multiplicera från höger, en siffra i taget. Blir det tio eller mer skriver du entalet och sparar tiotalet som minnessiffra, som du lägger till efter nästa multiplikation. Två tvåsiffriga tal ger två rader som du adderar.
Grunden är densamma som vid uppställning i addition och subtraktion: raka kolumner och start längst till höger. Det nya är att varje steg är två räkningar, först gånger och sedan plus.
När den ena faktorn bara har en siffra ryms svaret på en rad. Det kallas ibland kort multiplikation. Vi räknar 236 · 4:
¹ ²
2 3 6
· 4
─────
9 4 4
Överslag: 240 · 4 = 960, så 944 är rimligt.
Har barnet räknat talsortsvis i skolan? 200 · 4 + 30 · 4 + 6 · 4 = 800 + 120 + 24 = 944 är samma räkning i fler steg. Den visar varför uppställningen fungerar.
Med två tvåsiffriga faktorer räknar du en rad för varje siffra i den nedre faktorn. Vi räknar 34 · 26:
²
3 4
· 2 6
─────
2 0 4 (34 · 6)
+ 6 8 0 (34 · 20)
─────
8 8 4
Nollan är ingen regel att nöta utan en platshållare för tiotalen. Vissa lärare låter rutan stå tom i stället, vilket betyder samma sak. En tresiffrig nedre faktor ger en tredje rad, för hundratalen, som börjar med två nollor.
Slutar talen på noll? Räkna utan nollorna och sätt tillbaka dem efteråt: 240 · 30 blir 24 · 3 = 72, och med båda nollorna 7 200.
Kommat sätts in först på slutet:
3,6 · 4: 36 · 4 = 144. En decimal ger 14,4.
2,5 · 1,3: 25 · 13 = 325. Faktorerna har en decimal var, två tillsammans, så svaret blir 3,25.
Till skillnad från addition behöver kommatecknen inte stå under varandra, så ställ bara upp talen högerjusterat. Ett överslag avslöjar fel komma: 2,5 · 1,3 är ungefär 3, inte 32,5.
| Vanligt fel | Så hjälper du |
|---|---|
| Lägger till minnessiffran före multiplikationen: (3 + 2) · 4 i stället för 3 · 4 + 2 | Säg högt: "gånger först, plus sedan". |
| Glömmer nollan: 34 · 26 blir 204 + 68 = 272 | Fråga: "Står 2:an för två eller tjugo?" Överslaget 30 · 30 = 900 visar att 272 är för lite. |
| Tappar minnessiffran vid en nolla: 307 · 4 blir 1 208 | 4 · 0 = 0, men minnessiffran 2 ska med: 1 228. |
| Räknar decimalerna fel: 2,5 · 1,3 blir 32,5 | Räkna decimalerna i båda faktorerna och gör ett överslag. |
Fråga "hur tänkte du?" innan du rättar. Ofta sitter felet i ett enda steg.
Avgörande. En uppställning är många tabellfrågor i rad, och fastnar barnet på 7 · 8 tappar det lätt minnessiffran. Testa tabellerna här och läs i vilken ordning gångertabellen är lättast att lära sig:
Gör ett överslag först, till exempel 50 · 30 för uppgift 4.
Facit: 1) 81, 2) 870, 3) 2 856, 4) 1 768, 5) 28,2, 6) 3,6 (360 med två decimaler blir 3,60).
Nästa steg är division, som räknas från vänster: se kort division steg för steg. Korta mattelektioner för årskurs 4 finns också i Fantasi. Talar ni ett annat språk hemma? Skolverket och NCM har matematiktermer på 26 språk.
Skriv talen under varandra, ental under ental. Multiplicera från höger, en siffra i taget. Blir det tio eller mer skriver du entalet och sparar tiotalet som minnessiffra, som läggs till efter nästa multiplikation.
Så kallas ibland multiplikation med uppställning när den ena faktorn bara har en siffra, som 236 · 4. Svaret ryms på en rad, och minnessiffrorna skrivs små ovanför nästa kolumn.
När den nedre faktorn är tvåsiffrig står den vänstra siffran för tiotal. I 34 · 26 är 2:an egentligen 20, så andra raden är 34 · 20 = 680. Nollan håller siffrorna på rätt plats.
Multiplicera utan komma. Räkna sedan hur många decimaler faktorerna har tillsammans och ge svaret lika många. För 2,5 · 1,3 blir 25 · 13 = 325, och två decimaler ger 3,25.
Lgr22 anger ingen exakt årskurs. I slutet av årskurs 3 krävs skriftliga räknemetoder för addition och subtraktion, och i årskurs 4–6 tillkommer enkla decimaltal. Ofta börjar uppställning i multiplikation i årskurs 4, men det varierar.

De flesta barn räknar till 10 vid fem års ålder, men att förstå vad talen betyder är ett eget steg. Här är en tabell ålder för ålder, skillnaden mellan att rabbla och räkna, tio lekar för vardagen, tips om siffror och tecknen på att det är dags att fråga.
· 5 min läsning
Öva och skriv ut
| gånger | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | ||||||||||
| 2 | ||||||||||
| 3 | ||||||||||
| 4 | ||||||||||
| 5 | ||||||||||
| 6 | ||||||||||
| 7 | ||||||||||
| 8 | ||||||||||
| 9 | ||||||||||
| 10 |
Diagonalen visar kvadrattalen: 1 · 1, 2 · 2, 3 · 3 …
Ryms på ett A4. Den tomma tabellen fyller barnet i själv, ett bra test när tabellerna börjar sitta.
Vilka tabeller vill ni öva på?
Tryck på rätt svar bland fyra. Ingen klocka och inget sparas. Tangenterna 1–4 fungerar också.