
Barn som räknar på fingrarna: ska du låta dem eller stoppa det?
Uppdaterad · 5 min läsning
- Matematik hemma
- Förskoleklass
- Åk 1
- Åk 2
- Åk 3
Innehåll i artikeln
Barn som räknar på fingrarna ska oftast få göra det, åtminstone i förskoleklass och ettan. Det är ofta med händerna ett barn först ser att fem och tre blir åtta, och ett förbud gör bara att fingrarna hamnar under bänken. Det som avgör är inte om fingrarna används utan hur.
Fingrar kan vara både genväg och broms
P4 Göteborg i Sveriges Radio skrev 2022 att det inte är en effektiv metod att räkna ett och ett på fingrarna, med professor Camilla Björklund vid Göteborgs universitet som expert. Skolverkets Lärportal beskriver samtidigt fingertalen som "tidiga symboler för tal".
Båda stämmer.
Ulla Johansson vid Umeå universitet skriver i Lärportalen (2021) om fingrar som visar tal: en hand är fem, sju är en hand och två fingrar, och barnet ser antalet utan att räkna det. Hennes varning gäller något annat. Äldre elever i matematiksvårigheter kan i 3 + 7 säga fyra, fem, sex och så vidare och hålla upp ett finger för varje ord. Det leder lätt in i en återvändsgränd, skriver hon, där ingen talförståelse eller huvudräkning växer fram.
Hur länge fingrarna behövs
Varken kursplanen eller Skolverkets kommentarmaterial nämner fingrar eller anger någon åldersgräns. Kommentarmaterialet säger att kursplanens beräkningsmetoder ska vara "utvecklingsbara", alltså fungera nu men också gå att använda i nya situationer. Tumregeln nedan utgår från det och från att kunskapskraven för årskurs 3 omfattar huvudräkning.
Grönt är när ett barn visar sju som en hel hand och två fingrar och ser direkt att tre fattas till tio. Vid 6 + 3 räknar det vidare från sex i stället för att börja om från ett, och fingrarna rör sig snabbt och knappt synligt.
Ett barn som mot slutet av ettan fortfarande räknar allt från ett, även små tal, ligger på gult. Vid 3 + 2 fälls tre fingrar upp, sedan två till, och alla fem räknas om. Då är det läge att ge barnet något snabbare att ta till och nämna det för läraren.
Rött är när fingrarna i trean fortfarande behövs för 4 + 3. Barnet gissar hellre än räknar, gömmer händerna eller blir ledset och undviker matte.
Från fingrar till huvudräkning
Första steget är tiokompisar på två händer. Visa ett tal och fråga hur många fingrar som är nedvikta, sju uppe och tre nere. Därefter kan barnet räkna vidare: vid 6 + 3 börjar det på sex och tar tre steg. Det är ett mellansteg, och fastnar barnet där är det Lärportalens återvändsgränd.
Nästa steg är att fylla upp till tio. Ta en sjuåring med 8 + 5. Räknar hon allt från ett räcker inte händerna, för tretton är fler än tio fingrar. Ser hon i stället att åtta behöver två för att bli tio, tar hon dem från femman och får tio och tre, och två händer är en färdig tia.
Sist kommer dubblorna. 6 + 6 är 12, så 6 + 7 är en till. Fler vägar finns bland strategierna för huvudräkning.
Vad forskningen vet
Bilden är blandad och underlaget tunt. I en schweizisk uppföljning av 24 barn (Poletti m.fl. 2022) hade de som var skickligast på fingerräkning som fem- och sexåringar oftare lämnat fingrarna två år senare. Med så få barn går orsak och verkan inte att skilja åt. Moeller m.fl. (2011) beskriver i en översikt en öppen oenighet: neurokognitiv forskning ser fingrarna som en tillgång, medan matematikdidaktiken vill att barn går vidare till tal i huvudet.
I en svensk studie (Kullberg, Björklund m.fl. 2020) fick 65 femåringar åtta månaders undervisning där talen 1 till 10 visades med fingermönster. De klarade nya additions- och subtraktionsuppgifter bättre än 38 barn i en kontrollgrupp, också ett år senare. Det var ett helt undervisningsprogram, så studien säger inte vad fingrarna ensamma bidrog med.
Ingen av studierna prövar ett förbud. Det finns visst stöd för att fingrar som visar tal är en bra start, men inget som säger när ett barn bör lämna dem.
Multiplikation på fingrarna
Niogångern har ett känt trick. Håll upp båda händerna och vik ned finger nummer fyra från vänster för 9 · 4. Tre fingrar finns kvar till vänster och sex till höger, alltså 36, och det stämmer ända till 9 · 10. Tricket ersätter inte gångertabellen.
Fingerräkning i Kina
I Kina visar man alla tal till tio med en hand. Sex är utsträckt tumme och lillfinger, där tummen står för en femma.
När du bör prata med läraren
Fråga först vad läraren ser. Gäller det rött, eller gult som inte ändrats efter några månaders övning, kan läraren ta frågan till elevhälsan. Någon diagnos krävs inte för att få stöd, enligt Skolverket.
De flesta barn räknar på fingrarna i början, så det säger inget i sig om dyskalkyli. 1177 nämner att behöva räkna på fingrarna som ett av flera tecken hos den som har dyskalkyli. Sidan råder till elevhälsan eller vårdcentralen om barnet haft stora svårigheter med räkning sedan förskolan och insatserna inte hjälpt. Mer finns i artikeln om dyskalkyli.
Vanliga frågor
Ska barn få räkna på fingrarna i skolan?
Ja, särskilt i förskoleklass och ettan. Fingrarna gör talen synliga, och tas de bort innan något annat finns har barnet inget att luta sig mot.
Vid vilken ålder ska barn sluta räkna på fingrarna?
Det finns ingen åldersgräns i kursplanen. Många lämnar fingrarna för de minsta talen under ettan och tvåan, men behövs de ännu för 4 + 3 i trean är det dags att prata med läraren.
Hur får man ett barn att sluta räkna på fingrarna?
Tvång brukar inte fungera. Visa barnet något snabbare, som tiokompisarna och att fylla upp till tio, så behövs fingrarna allt mer sällan.
Betyder fingerräkning att mitt barn har dyskalkyli?
Nej, inte i sig. Dyskalkyli innebär särskilda svårigheter med räkning och tal, och de märks oftast redan i förskolan eller de första skolåren.
Källor
- Skolverket, Lärportalen – Fingertal och romerska siffror (Ulla Johansson, Umeå universitet, 2021) – larportalen.skolverket.se
- Skolverket – Kursplan i matematik för grundskolan (Lgr22) – skolverket.se
- Skolverket – Kommentarmaterial till kursplanen i matematik – skolverket.se
- Sveriges Radio P4 Göteborg – Expertens råd till föräldrar och barn om att använda fingrar i mat(t)en (2022) – sverigesradio.se
- Kullberg, Björklund, Brkovic & Runesson Kempe (2020), Educational Studies in Mathematics – Effects of learning addition and subtraction in preschool by making the first ten numbers and their relations visible with finger patterns – doi.org
- Poletti m.fl. (2022), Children – The Evolution of Finger Counting between Kindergarten and Grade 2 (PubMed) – pubmed.ncbi.nlm.nih.gov
- Moeller m.fl. (2011), Frontiers in Psychology – Effects of finger counting on numerical development (PubMed) – pubmed.ncbi.nlm.nih.gov
- Skolverket – Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram – skolverket.se
- 1177 – Dyskalkyli – 1177.se
- Wikipedia – Chinese number gestures – en.wikipedia.org