
Finns inlärningsstilar hos barn, eller är det en myt?
Uppdaterad · 5 min läsning
- Skolarbete, bedömning & betyg
- Förskoleklass
- Åk 1
- Åk 2
- Åk 3
- Åk 4
- Åk 5
- Åk 6

Uppdaterad · 5 min läsning
Barn föredrar olika sätt att lära sig, men det finns inget stöd för att de går att sortera i visuella, auditiva och kinestetiska typer som behöver olika undervisning. Forskare har prövat om inlärningsstilar, eller lärstilar som de också kallas, ger bättre resultat när undervisningen följer dem. Några övertygande belägg har de inte hittat. Att ett barn hellre ritar än lyssnar visar vad det föredrar, och det är en annan sak än vad det lär sig bäst av.
Idén består av tre påståenden, och de håller olika bra.
Att barn har olika preferenser stämmer, men typerna är otydligare än man tror. I en amerikansk studie från 2020 fyllde elever i femte klass, tio till elva år, i ett frågeformulär avsett för åldern, och två av tre visade ingen tydlig lutning åt att se eller höra.
Det andra påståendet, att ett barn lär sig mer när undervisningen följer stilen, är det som spelar roll i klassrummet och är svårare att försvara. Man prövar det genom att slumpa barn med olika stil till olika undervisning, ge alla samma prov och se om varje grupp klarar sig bäst med sin egen metod. Pashler och hans kolleger gick 2008 igenom litteraturen och hittade i stort sett inga studier som visade det mönstret. Få var ens upplagda så att idén kunde prövas, och några pekade åt motsatt håll.
Clinton-Lisell och Litzinger sammanställde 2024 tjugoen studier, mest på högskolestudenter. I snitt fanns en liten fördel. Men bara en fjärdedel av resultaten visade att varje grupp gynnades av sin egen metod, och studiernas kvalitet var låg. Författarna anser fördelen för liten och för ovanlig för att motivera bred användning.
Det tredje påståendet, att ett test kan avslöja barnets typ, bygger på de två första. Testet mäter vad barnet säger att det föredrar, och i den amerikanska studien stämde svaren inte med hur barnen klarade att läsa eller lyssna på en text. Däremot klarade de som föredrog att titta båda uppgifterna bättre än de som föredrog att lyssna, men grupperna var små, 22 och 12 barn. Forskarna tolkar det som att en lyssnarpreferens kan spegla trög läsning, men det är inte visat.
Ett barn kan sitta en hel eftermiddag med ritblock och inte fem minuter med läsboken. Det du ser stämmer, men det betyder inte att barnet lär sig mer om allt serveras så. Ofta är det ämnet som avgör formen, för hela klassen. Geografi lär man sig med karta och en melodi genom att höra den.
Etiketten har dessutom en egen risk. ”Hon är auditiv” blir lätt ett skäl att hoppa över det som är svårt, och den som får allt uppläst blir inte bättre på att läsa själv.
Dunlosky och hans kolleger granskade 2013 tio vanliga studiemetoder. Bara två fick högsta betyg, att pröva sig själv på det man ska kunna och att sprida övningen över flera dagar. Att läsa om och stryka under, som de flesta elever gör, fick lågt betyg. Hur övningen går till med glosor och inför prov beskrivs i plugga glosor och studieteknik för barn.
Läraren är i gott sällskap. I en enkät från 2012 bland 242 lärare med intresse för hjärnforskning, i Storbritannien och Nederländerna, instämde 93 respektive 96 procent i att människor lär bättre när informationen kommer i deras egen stil.
En text på Skolverkets Lärportalen, skriven av två författare vid Göteborgs universitet, citerar en bok från 2004 som kallar undervisning utifrån lärstilar ofruktbar. Det är en ståndpunkt, inte en bedömning från myndigheten. Skollagen säger i 3 kap. 2 § att alla elever ska få den ledning och stimulans de behöver. Ett behov går att beskriva utan att eleven får en typ.
Ta ett utvecklingssamtal där läraren säger: ”Din dotter är en väldigt visuell elev.” Fråga då: ”Vad gör hon som får dig att tänka så?” Svaret brukar vara konkret nog att arbeta med, till exempel att hon kommer igång med en skiss men tappar tråden när instruktionen bara sägs. Fråga också om hon får träna på det som är svårt, så att bilderna blir ett stöd och ingen väg runt läsningen.
Här skiljer sig behoven på riktigt, men det beror inte på någon stil. Ett barn med dyslexi har svårt att läsa ut orden, och SPSM lyfter fram inlästa eller digitala texter som ett viktigt stöd, vid sidan av strukturerad läs- och skrivträning. För barn med adhd nämner 1177 tydliga arbetsuppgifter, korta arbetspass och korta, tydliga instruktioner. Stödet väljs efter vad i uppgiften som krånglar. Säger ditt barn att det lär sig bäst genom att lyssna och läsningen går trögt är det läsningen du ska fråga skolan om.
Börja med mentorn eller elevhälsan. Enligt Skolverket får en diagnos aldrig vara ett villkor för stöd, så skolan kan börja anpassa innan någon utredning hos vården är gjord. Mer om båda finns i dyslexi hos barn och adhd i skolan.
Oftast menas visuell, auditiv och kinestetisk, alltså att lära genom att se, höra eller göra. VARK-modellen lägger till läsa och skriva som den fjärde. Kolbs fyra stilar är något annat och handlar om hur man tar in och bearbetar erfarenhet, inte om sinnen.
Det finns flera, bland annat ett för barn mellan tio och tretton år. Frågorna gäller vad barnet föredrar, och svaren säger inte hur undervisningen bör läggas upp.
Delvis. Att barn har preferenser stämmer. Det som saknar stöd är att undervisning som följer preferensen ger bättre resultat, även om alla varianter inte har prövats.
Varför barn tappar skollusten, skillnaden mellan yttre och inre motivation, nio konkreta sätt att motivera utan tjat, och när skolovilja behöver utredas.
· 4 min läsning

Grundskolan har 16 ämnen, och senast i årskurs 6 tillkommer språkval. Här ser du alla ämnen i en tabell med timplanens timmar för lågstadiet och mellanstadiet, vad förskoleklassen gör, när slöjd och hemkunskap börjar och vad som ändras hösten 2028.
· 5 min läsning